Ett enklare liv

Efter snart 52 år i livet har jag sedan en tid börjat fundera på om man kan leva livet lite enklare. Varför skall man hela tiden sträva efter att köpa de häftigaste prylarna, det senaste och allt det där som skapar materiel status? Jag har haft ett stort prylbehov i nästan hela mitt vuxna liv.

Mitt liv har gått ut på att bara jobba och skaffa nya prylar. Prylar som tillfredställer för stunden. Har förlorat min f.d. familj p.g.a. av detta beteende. Har nu äntligen börjat landa och funderat på hur mitt liv skall vara i framtiden. Jag tänker inte sluta jobb eller skaffa prylar. Men jag tänker prioritera andra saker som är viktigare för mig.

Man får ändå inget med sig när man en dag lämnar detta jordeliv. Tror att det är många som liksom jag har upptäckt att det viktigaste i livet är inte vilken bil man kör, vilket hus man bor i, vilka semesterresor som man genomfört, vilka saker man råd att skaffa sig.

Mina tankar satte igång när jag läste en bok om Steve Jobs liv. Han som grundande Apel och var med och utvecklade Mac-datorer, iPhone och iPad bl.a. En av världens framgångsrikaste män. Hela hans liv genomsyrades av enkelhet. Det berättades om hans mycket sparsamma möblering av sitt hem. Han ansåg att man skulle hade ansvar att ta vara på allt man införskaffade. Allt kräver någon form av skötsel, som tar tid. När han hade affärsmöten genomförde han dem ofta genom att man promenerade samtidigt. På det sättet han klara av möte och sin dagliga motion samtidigt. Det kan man kalla för effektivitet. Samtidigt berättas det om att han ägnade mycket tid åt dem han gillade.

Har själv börjat göra på samma sätt, vad det gäller effektivitet. Igår har jag varit ute och promenerat med min hund. Jag passade på att ta lite bilder till min kommande hemsida, var kontaktbar på mina två telefoner om någon klient skulle vilja ha tag på mig. Samtidigt passade jag på att utbilda mig genom en hörbok i min ena telefon. Jag gjorde med andra ord en massa saker på samma gång. Motion, hundrastning, foto, utbildning….

Oj då kan man göra så om man vill ha ett enklare liv tänker du säkert. Ja jag tror faktiskt inte att ett enklare liv, behöver innebära att man inte effektiv och utnyttjar tiden maximalt. Det är inte det som det hela handlar om. Det handlar om att utforma ett liv som man trivs med.

Det är konsumtionssamhället jag har börjat vända mig emot. Varför kan man inte köra t.ex. en bil från den är ny till den nästa är helt slut. Hade du frågat mig för ett par år sedan. Hade du fått svaret att den är slut efter 10–12 000 mil. Så kanske det var förr men inte idag. Pratade med min bilhandlare för några veckor sedan. Han påpekade att det borde vara dags att byta snart. Du har ju haft den där holken länge nu. Han hade statistik på att jag brukade byta ut mina bilar efter 14 månader tidigare. Vad har hänt frågade han. Jag svarade som det var, jag har börjat få en ny insikt om att en bil håller längre än så. Kan nämna att jag minskat mitt bilåkande med nästan 75 %, det sista året. Bra för både plånbok, miljö och hälsa.

Jag som alltid tidigare sagt att jag påskyndar vår herres återkomst genom att konsumera och skita ner så mycket som möjligt. Men aj så fel jag tänkt. Tror inte på den filosofin längre. Vi är inte här på jorden för att konsumer. Vi är här för att vara goda förvaltare istället. Det gäller att ta tillvara de resurser som vi blivit tilldelade på bästa sätt. Tänker visserligen inte leva ett materiellt fattigdomsliv i framtiden heller. Men det skall inte hela tiden handla om att konsumer. Tänker satsa på ett mindre antal saker istället. Tänker vårda och sköta dem väl och på det sättet förlänga livslängden på respektive sak. Tror att denna filosofi är mer hållbar på något sätt. Tänker köpa t.ex. en soffa som är snygg, skön att sitta i, praktisk, har hög kvalité och passar mig. Inte den som just nu är trendig, billig och säkert kommer att bli omodern inom något år. Jag kommer att minska mitt bilåkande ännu mer, genom att använda mina apostlahästar, cykel och t.o.m. allmänna kommunikationer allt mer. Inte enbart för att spara pengar, utan även för att spara på världens resurser. Resurser som snart kommer att bli en ännu mer en bristvara i vårt samhälle.

Jag är trött på livet med stress, förvirring och oordning som jag lever idag. Önskar ett annat liv. Ett liv med tid, frihet och närvaro och framförallt finna meningen med just mitt liv. Ett liv som innebär mer livskvalité och ett liv i symbios med andra människor och naturen.

 

Tomas Tobiasson

Skall man välja kvalité eller volym

Kvalité eller Volym?

Driver sedan ganska många år tillbaka en byrå inom ekonomi och juridik. Har inte varit så aktiv på marknadssidan förrän under den senaste månaden. Har hela tiden haft fullt upp att göra och kunnat ta ut de priser som jag har velat. Har valt att arbeta med klienter som haft av olika anledningar har haft problem med sin ekonomi. Det har inneburit att jag ofta inte fått betalt för mina tjänster och därmed inte alltid själv haft så god ekonomi. Har ofta handlat med hjärtat i stället för att använda min hjärna.

Men tiden är över nu. Den klient som inte betalar överenskommit pris skall avvecklas. Kan inte bedriva någon socialverksamhet längre.

Frågan som jag då ställer mig är vad som är bäst för mina kunder. Ett lågt pris med minimal kvalité eller ett högre pris och ett betydligt högre engagemang i varje klient och hög kompetens. Eller kan man förena dessa två egenskaper. Är ju den som brukar tänka lite annorlunda och är inte främmande för att prova nya idéer.

Vill inte göra som många av mina kollegor. Sätta ett pris officiellt och i verkligheten ta ut något annat. Visst man kan jobba en timma och ta betalt för två. Då är kunden nöjd. Men mitt lilla samvete(om det nu finns) säger att man inte gör så. Det är inte Fair Play!

Man kan också göra så att man låter kunden själv bestämma vad man skall debitera per timma. Genom att man öppet talar om för kunderna att till det här timpriset får du a, b och c. Vill de därefter utöka tjänsten till att bli mer anpassad till deras verksamhet så är timpriset lite högre. Så har några av mina större kollegor valt att göra. Tycker själv inte om metoden av yrkesstolthet. Vill kunna presentera en rapport som man alltid kan lita på till 100%. Hur ofta ser jag inte hur ett resultat blir negativt i stället för positivt i december månad då man gör bokslutet färdig. Vem vinner på att man döljer siffror som är reella till bokslutsarbetet. Alla vet om att de kommer, men bokar inte upp dessa löpande under året. Även flera av de stora aktörerna gör samma sak. Men vill kunden ha det så är det upp till dem. Tror dock att de flesta vill ha en ekonomisk ställning som man kan lita på. Det är min erfarenhet. Man vinner så mycket mer på att veta vart man är på väg, istället för att se vart blåser. Men jag tänker testa denna modell. Det betyder att jag kommer att sänka min prissättning till under 300:-/tim. Det borde göra att jag ganska snabbt kan bygga upp en klientstock med nya kunder. Det är med andra ord bättre att ha fullt upp att göra än nästan inget alls.

Den kund som sedan vill ha en bättre kontroll på sin verksamhet, kan välja att prova det alternativet under några månader. Det kan jag t.o.m. bjuda på under tre månader.

En annan sak som sak jag varit dålig på att ta betalt på är telefonsamtal och restid. Vid ett lågprisalternativ så är det självklart något som man måste debitera. En del kunder vill ha många besök och en del hinner inte med något besök alls. En del kunder ringer flera gånger per dag andra nästan aldrig. Genom att strukturera resandet och telefonsamtalen så kan man få lägre kostnader. Allt är en fråga om vad som skall göras.

Tror också att jag själv skall hålla alla kundkontakter i framtiden. Har varit ute för att en anställd som fick lämnade företaget, har ägnat sig åt förtal av mig som person. För att minimera denna risk i framtiden måste jag själv vara kontaktperson till samtliga kunder. Vill inte bli utsatt för detta moment igen.

Vad är då slutsatsen som jag drar Volym eller Kvalité. Tänker använda mig av båda metoderna. Den som vill ha hög kvalité och betalar för det får denna service. Den som vill ha basen, får detta och betalar för det. Man kan inte få en Lexus och betala för en Saab. Tror jag tänkt rätt.

Tomas Tobiasson

Besök gärna min hemsida på www.angamato.se

Idag har jag tagit på mig kundens glasögon.

 

Idag har jag ägnat större delen åt min arbetsdag att städa upp på mitt lilla kontor.  Putsat fönster, skurat toaletter, dammtorkat, städat akvarium…. Nu börjar det bli klart och börjar lukta gott igen. Fårgan jag ställer mig, varför gör jag inte det här oftare? Kan det bero på att man hela tiden ägnar sig åt saker som inbringar pengar. Visst kan det vara så. Men ibland måste jag ta på mig kundens glasögon. Vilken uppfattning får han/hon om ett företag som inte har rena fönster, skitigt på skrivbord och skitiga golv? Är det ett företags som andas kvalité och trygghet? Nej jag tror inte det. Det spelar inte någon roll om hur mycket kunskap företaget har. Kan de inte hålla ordning på det mest elementära som att städa upp, så kan man fråga sig om de klarar av att hjälpa andra med sin ekonomi.

 

Visst jag är inte utbildad städgubbe i den bemärkelsen. Men jag har börjat inse att det är viktigt för företagets image. Hädanefter skall jag ta mig en eftermiddag till den här typen av arbete, även om det inte ger något direkt ”klirr i kassan”.  Men jag tror att det ändå de här åtgärderna är lönsamma både på kort och långsikt.

 

Skall fortsätta att på den inslagna vägen. Ikväll skall min lägenhet få ett litet lyft. Tror även att detta kan påverka mig till att göra ett bättre jobb. Det är bara synd att det inte varar någon längre tid, utan när det väl är genomfört är snart dags att börjar om.

 

Tomas Tobiasson

Hotad rättslös och besviken

Har du varit hotad någon gång?

Läste i helgen att varannan kvinnlig riksdagsledamot har varit hotad under det senaste året. Det förvånar mig inte alls. Vi lever i ett betydligt hårdare samhälle idag än bara för några år sedan.

Levde själv under livshot under en tid för några år sedan. Fick rådet av polis att inte vara varken på jobbet eller hemma under några månader. Orsaken var en hotbild från ett gäng av yrkeskrimminella personer som utövade utpressning gentemot mig som företagare och privat person. Fick rådet av min advokat att polisanmäla det hela. Gjorde så och fick uppleva hur Svenska myndigheter står hänfallna av en sådan här situation. Tack vare min advokat kunde jag peka ut en person vid fotokonfrontation. Sedan hände inget. Polisen sa att de inte vill göra något, eftersom det bara kunde bli värre för mig. Det har varit psykiskt tungt att bära det här inom mig. 

Men nu har jag bestämt mig för att inte tiga längre. Skall inte vara rädd längre och skall gå fram i rampljuset igen. Det är inte jag som gjort fel. Det är de svenska myndigheterna som inte vågat ta sitt ansvar. Är idag både bitter och besviken. 

Med utgångspunkt från egna erfarenheter förstår jag de politiker som stiger av. Det är ett högt pris som ni tvingas betala tillsammans med Era anhöriga. Frågan är dock vad som skall göras. Skall vi ha en demokrati, polisstat eller en diktatur. 

Ofta säger man att en demokrati har sitt pris. Ja så är det säkert. Någon polisstat eller diktatur vill jag heller inte ha. Men samhället måste värna om varje människas trygghet. Men ibland så undrar man vems ärenden, våra yndighete går. Jag är ingen Snövit person. Har en del i bagaget. Men vem har inte det. Bara funderar ibland, om det är så att svenska staten säger en sak och gör en annan. Har en del annat också. Men det tar vi lite senare.

Skulle egentligen vilja säga upp mitt Svenska medborgarskap ibland. Frågan är bara om det går. Nej jag vet det går inte för någon. Men ibland kanske man skulle vilja leva livet och inte som fredlös. Eller är det så vi företagare skall leva? Big Bengt Erlandsson sa i en intervju att företagare var som en nybyggar cowboy. Lika envis och lika rättslös. Det kanske är så med oss och våra politiker också.

Tomas Tobiasson

Bryt gamla vanor

Idag har jag bestämt nig för att bryta vanan, att starta dagen med att rasta hunden genom att gå 3-4 km innan jobbet. Hunden fick istället rusa av sig på ett öppet fält. Han var lika lycklig för det. Hoppas att det fungerar lika bra på fm. ändå. Skall ta en lång lunch promenad i stället. Tror att det är nyttigt både för hunden och mig.

                                            Zeus i full aktion med pinne.

Jag brukar bryta mina rutiner ibland för att utveckla både mig själv och min omgivning. Var behöver vi alltid göra samma sak, varje gång. Ta t.ex. när man väljer väg till jobbet. Man har ju kört samma sträcka så många gånger förut. Varför inte ta en annan väg någon gång ibland. Upptäcka nya saker. Varför inte lämna bilen hemma och gå eller cykla istället? Ta bussen, tåget eller... Chansen är ganska stor att man upptäcker något nytt. Kanske träffar man en ny människa som man t.o.m. vågar dela några ord med.

Vågar man verkligen prata med en ny helt okänd person. Jag håller just nu på med att byta bostadsort och har blivit tvingad att ta lite kontakt med okända människor. Det har gjort att jag har börjat göra det även då jag inte varit tvungen. Resultatet har bara blivit positivt. Det var inte farligt att skapa lite nya kontakter.

Jag möter nästan varje dag någon som säger att man är trött på sitt jobb. Kanske har man haft samma arbetsplats sedan man slutade skolan. Min mamma var en sådan människa hon började jobba på en bank när hon slutade skolan och var kvar där tills kontoret lades ner och hon gick i pension. Jag tror det handlar mycket om bekvämlighet och en rädsla för att pröva något nytt. Det är okej om du trivs på din arbetsplats. Men om du inte gör det pröva något nytt. Vad har du att förlora. En fast och trygg anställning, ja men du kanske ta tjänstledigt för att pröva. Tror faktiskt att det är bra för en arbetsplats  att det kommer lite nytt blod ibland också.

Min uppmaning till mina läsare är idag, våga släppa lite på rutinerna, pröva något nytt och utvecklas som människa. Men du börja inte med att ändra allt på en gång. Då kan det bli kaos i livet. Ta ett steg i taget. Bara genom att läsa mina små rader, kanske jag fått dig att börja tänka lite annorlunda. Allt börjar med en tanke. Sedan får man se vad den leder till. Små, små steg mot något nytt........

      Tomas Tobiasson

Ekonomi det handlar inte bara om pengar, utan även om människoliv

Orsa 2013-05-05

Det handlar om den mänskliga ekonomin. Har legat vaken en stund i natt och funderat lite över ordet ekonomi. Vad menar vi när vi säger ekonomi. Ofta menar vi att det handlar om pengar. Om kronor och ören. Men ekonomi handlar om så mycket mer. Går vi till ordets verkliga betydelse så handlar det om att utnyttja våra begränsade resurser på bästa sätt. Det kan handla om pengar, bostäder, vatten, luft, människor och våra naturtillgångar.

Mina funderingar i natt har handlat om alla människor som mår psykiskt dåligt. Oj tänker du som läsare säkert, vad har det med ekonomi att göra. Låt mig förklara vad jag menar.

 Jag ser varje medmänniska som en resurs för hela vår värld. En resurs som kan användas på två sätt. Antingen så är man med och bygger upp en bättre värld eller så är man med och bryter ner den. Min tro är att alla människor oavsett hudfärg, religion, nationalitet eller politisk åskådning har en önskan om att bygga upp världen tillsammans med oss andra. Det är något som alla har inom sig. Det finns ingen som vill bli ett misslyckat kolli.

Men under vår uppväxt så händer det olika saker i vårt liv. Det är sådant som kommer att påverka oss, under hela vårt liv. Det är lika bra att inse att alla människor inte har samma förutsättningar. Men eftersom jag har en stark personlig Guds tro, tror jag att varje människa har en uppgift här i världen. Genom att utnyttja varje människas potential kan man bygga ett bättre samhälle. Ett samhälle där alla människor har en uppgift. Där alla kan få må bra, känna sig behöva och gärna hjälper till att bygga på sin egen och framför allt på allas gemensamma framtid.

Idag har vi i Sverige och i Väst världen hamnat lite snett. Vi har det materiellt sett det bra eller låt oss sig otroligt bra. Men hur det med vårt intre liv. Jag menar då det som vi vanligen kallar för vårt själsliga liv. Det är något vi inte vill prata om egentligen.

 Om någon frågar oss om hur vi mår, så svarar vi nästan alltid "jag mår bra och hur mår du?" Känner du igen dig själv. Ibland brukar jag själv svara att jag mår ganska bra men jag har två hårsäckar som krånglar idag. Det brukar få människor att reagera och verkligen fundera lite över svaret. Sedan möter jag ofta ett leende till svar. Jag tror att vi egentligen har lite krämpor allihop, men vi vågar inte erkänna dessa inför någon annan. Vi vill ju inte verka onormala på något sätt, inte avvika från mönstret.

Vad det inte ekonomi den här bloggens skulle handla om? Jo det var det! Men det handlar inte om pengar. Det handlar om människoliv. Jag har en inre övertygelse om att om alla människor kände sig älskade för sin egen skull, inte för dem de verkar vara så hade vi ett bättre samhälle. Men idag finns det många människor som valt att spela en något som de inte är. Eller någon som vi tror att våra medmänniskor önskar sig av oss. Är även du en duktig skådespelare i ditt eget livs pjäs eller är du en av de få som vågar vara äkta och står emot trycket. Jag ska erkänna att jag även jag är en skådespelare i mitt livs föreställning.

Men tänk om vi kunde ändra på det. Att vi vågade bry oss våra vänner, grannar och våra närmaste. Att vi alltid stöttade varandra och vågade öppna oss lite mera och framför allt vågade vara äkta. Vilken värld vi skulle få. Vilket samhälle och vilken drömvärld. Ett samhälle där vi slutade att baktala alla människor så fort de vänder ryggen till. Där vi istället ägnade oss åt att bygga i stället för att riva ned. Ett bättre samhälle för alla kanske. Där alla kunde glädjas åt den andres framgång och inte över dennes motgång och misstag.

Det konstig här i Sverige. Man satsar miljarder på att öka trafiksäkerheten. Vi talar o nollvisionen.  Men vi har nästan tre gånger så många som tar sitt eget liv. Alltså människor som går förlorade i den mänskliga ekonomin. Frågan jag ställer mig är om deras liv är mindre värdefullt. Förlåt mig men jag vill lyfta frågan på det här sättet.

Tomas Tobiasson

Det språk som vi kommunicerar både med oss själva och med vår omgivning.

Det språk som vi kommunicerar både med oss själva och med vår omgivning.

Jag har funderat lite över hur vi kan påverka vår egen framtid.  Ett av det enklaste sättet att göra detta är att förändra det sätt som vi talar till andra.  Men det gäller också det sätt som vi talar till oss själva i våra hjärnor. Du kanske påstår att du inte pratar med dig själv. Men jag tror att alla gör det mer eller mindre. Vi för ständigt en diskussion i våra hjärnor om vad vi tycker, vad vi vill, ska göra …. Det gör vi också när vi skall fatta beslut om framtiden och genom dessa beslut påverkar vi vår framtid. Jag har också upptäckt att det är stor skillnad på vilken respons man får genom att förändra sitt ordval.  Det är frågan om vilka ord man väljer att säga. Ditt sätt att prata med dig själv i dina tankar påverkar mer än vad vi tror.  Genom att säga det man vill istället för att säga det man inte vill, är ett bra exempel på hur vi påverkar vårt självförtroende.  Vår tillit till oss själva eller tron på vår egen förmåga, har en enorm stor betydelse för våra liv. Det här är bara ett exempel på hur vi kan påverka vår egen framtid.

 

Några exempel skulle kunna vara,

Istället för att säga "Vad händer om någon inte svarar på mina utskick?" 

börja säga, "Vad händer om de gör reagera på mina inbjudningar?"

 

Istället för att säga "Vad händer om någon säger nej?"

”Säger du "Tänk om de säger ja?

 

"Istället för att säga" Vad händer om de börjar och slutar?

"Säger du"

Vad händer om de börjar och stanna?

"Eller i stället för" Vad händer om det inte fungerar?

"Säger du " Tänk om det funkar?

”Eller i stället för” Jag har inte råd att köpa den där cykeln, bilen skorna, skjortan ….

”Säger du” Jag kan inte köpa den just nu. Men nästa vecka, månad , år skall jag köpa den.

Och listan kan göras mycket, mycket längre.

Jag har kommit fram till att börja tänka så här istället och det har påverkat mitt lilla liv de senaste veckorna. Tänk vad lite som kan påverka ens framtid. Ibland kan det vara så enkelt som brist i vårt egna ordförråd som påverkar vår attityd och filosofi till oss själva.

Om det mina tankar är rätt så kan vi påverka vår omgivning på samma sätt.  Tänk vad enkelt om det är så.  Jag vågar redan påstå att jag vet att det är så.  Fick ett telefonsamtal från en missnöjd kund idag. Skulle minsann inte vara kvar längre hos mig. Vände på steken och sa ”jasså! Men om det är så som du säger. Hur kan vi rätta till det hela så att du blir nöjd?” Tystnad sedan kom det ”Du har gjort allt du kunnat för att övertyga skatteverket om att de har fel. Du har verkligen försökt att förklara det hela på bästa sätt. Jag inser nu att det inte är ditt fel. Förlåt! Jag stannar”.

Det är lätt att snubbla igenom nästan en livstid utan att förstå att det är så enkelt som att förändra sitt lilla ordförråd ibland. Då måste man acceptera den här bristen och allt det som inte fungerar.  Från att inte läsa boken, inte lyssna på bandet, inte sitta still i klassen, att inte studera språk och att inte gör något åt situationen.

Kanske är mitt resonemang helt felaktigt. Men jag har delat mina tankar med vänner och arbetskamrater och de håller med mig. Kanske kan dessa rader hjälpa någon annan människa.

Var så god i så fall.

Tomas Tobiasson