fredag 29 september 2017

Lider jag av köphysteri eller köper jag saker efter behov?


Lider du som jag av köphysteri eller är det dina verkliga behov som styr?

Har börjat fundera lite på det här med vad som styr våra inköp här i livet. Att jag i mitt tidigare liv styrdes av köphysteri är väl inget att fundera så mycket över längre. Men hur är det idag. 

Måste jag köpa en ny Appel iPhone X eller kan jag ha kvar min lite föråldrade sexa ett tag till?
Självklart så tänker jag inte hamna i den fällan att jag bara måste ha den senaste modellen igen.

Men jag har varit där och det har varit jobbigt att förändra mitt tanke sätt. Nu mer tänker jag efter innan jag köper allt det där nya och roliga som hela tiden exploderar på marknaden. 

Är det ett behov? Ja då köper jag prylen eller upplevelsen direkt. 

Är det en rolig pryl som jag inte har behov av? Ja då avstår jag från köpet till ett behov av prylen uppstår. Varför skall man bara byta ut saker, för att det kommit en ny modell med lite nya funktioner?

Har börjat tänka på miljön också. Har vi verkligen råd att kassera fullt användbara saker bara för att industrin och våra marknadsförare tycker så?

Har blivit allt mer av den sparsamma typen. Kanske lite tråkig enligt andra. Men vad gör det om jag själv mår bra.

Ja det blev inte så många rader idag. Men hellre lite än inget alls som jag brukar säga..

Ha en trevlig helg.
Själv skall jag kurera min snuva först och sedan skall jag ut och åka tåg i morgon. Skall göra det tillsammans med andra människor som gillar att äta gott och bara umgås. Skall bli trevligt hoppas jag. Som egentligen inte gillar andra tåg än modelltåg. Men ibland måste man bara våga gör det som inte alltid är så uppskattat.

Ha det bra, så hörs vi.

Tomas Tobiasson


onsdag 27 september 2017

Att gå från soffpotatis till att träna regelbundet. Tomas Tobiasson

Hej!


Mina vänner och många andra vet att jag inte alltid tyckt om det här med att motionera. Men har upptäckt att det har börjat bli ett dagligt behov för att min kropp skall fungera.



Det började för snart två år sedan med att jag började cykla runt Orsa sjön. En liten runda på ca 47 km och tog då runt fyra timmar. Eftersom jag har diabetes sedan 1996 var det jobbigt de första rundorna och krävde flera stopp för att tanka kroppen med energi. Skall erkänna att dessa rundor också innebar en del träningsvärk och att mitt blodsocker hoppade lite upp och ner.

Idag är det lite annorlunda. I sommar har jag cyklat regelbundet mellan 60 km och 200km varje vecka. Den längsta trippen var på ca 140 km och min kropp fungerade alldeles ypperligt under och efter denna tripp.

Att jag sedan lyckats cykla i fäders spår mellan Sälen och Mora både 2016 och 2017 är också en positiv sak. Något som skulle varit helt omöjligt bara för två år sedan. 2016 var min tid 6,5 timmar och 2017  5 timmar och 14 minuter. 2018 satsar jag på en tid på runt 4,5 timmar någon stans. Den som lever får se vad som händer....

Nu är hösten här och det är dags att ställa undan cykeln om några veckor. Men har istället valt att börja på gymmet här i Orsa. Visst jag var även där i våras en del också. Att jag inte är någon yoga man, styrkelyftare eller boxare  precis är väl lika bra att erkänna.

Istället satsar jag hårt på gruppträning på gymmets spinning pass är kanske ingen nyhet från dem som följer mig på sociala media. Brukar köra 4-5 pass i veckan i kombination med vattengympa.

Sedan så har vi det där med hundpromenader som är min ordinarie vardagsmotion. Det brukar bli någon stans mellan 5-10 km per dag.

Att mina sockervärden har stabiliserats är väl inget man bara kan bortse ifrån. Mitt senaste långtidssocker tyder på en välinställd medicinering. Vet att det kan bli bättre än så och jag kommer att fortsätta trampa både inomhus och utomhus för att kunna ta bort ytterligare någon av de två sprutor med insulin som jag tar idag. Innan jag började röra på mig tog jag 8-9 sprutor varje dag. Så visst har det hänt mycket.

Är så tacksam för allt peppande som min sambo Carina Karlsson ger och har gett mig under den tid vi varit ihop. Funderade första gångerna på om hon var riktigt klok, när hon berättade vilka sträckor hon brukade cykla innan jobbet. Idag så kan vi göra dessa sträckor tillsammans och det är inget konstigt med det.

Tomas Tobiasson 

fredag 16 juni 2017

Tar du tillvara på din orts alla tillgångar


Orsa broar över Ore-ån.
 

 

Hur många människor tar tillvara på de möjligheter som vår hemort har?

 
Tanken väcktes av min sambo vid dagens frukostbord. Hur många grannar tar verkligen tillvara på alla de möjligheter som finns här i Orsa? Ja den frågan är relevant kanske. Tittar mig runt bland våra grannar och konstaterar att det är väldigt få som utnyttjar mer än den fina utsikten över sjön. Jo det finns två familjer/par som gör något aktivt av sina möjligheter.
 
Det ena paret är ute och promenerar en hel del på dagarna. Ibland är de hundvakt åt sonen lille ögonsten och även om de inte är det så tar de sig regelbundna promenader varje dag. Vädret spelar mindre roll. De är en god förebild på hur man även när man kommer upp några år i ålder bör ta hand om sin hälsa.
 
Den andra familjen älskar det här med fiske. De sticker ofta iväg de dagar som de är lediga på lite fisketurer i traktens sjöar. Ser hur de mår bra av det hela och att de ofta har med sig lite fångst hem.  Fiske är deras grej.
 
 
Själva så tar vi ofta promenader med våra hundar i omgivningen eller besöker Grönklitt även på vår, sommar och höst för att komma ut med våra fyrbenta vänner. Vi njuter självklart av utskiten över sjön. Nu när det är sommar så ägnar vi några kvällar i veckan åt att trampa runt på våra cyklar. Det blir ganska många härliga turer runt om i våra fina omgivningar. Vi båda älskar det här med MTB och här i Orsa finns det stora möjligheter att även utöva denna lite konstiga aktivitet. På hösten så plockar vi lite svamp och lingon i skogarna här omkring och i bland blir det skogens guld Hjortron.
Fr.o.m. idag så kan vi också använda vår Campings 50 m bassäng för att träna simning varje morgon från kl.06.00, vilket min sambo självklart utnyttjar de flesta dagarna i veckan.
 
Vintern så har vi möjlighet till att åka skidor. Både utför och på längden. Sedan kan vi också förpassa oss den våldsamma sträckan om 81 m och komma ut på isen. Där plogar man upp olika banor för skridskoåkning för den som vill. Men dessa kan även användas för att promenera på eller varför inte ta en sparktur. Sedan är jag sedan i våras ganska aktiv på Korpen i Orsa. Brukar vara med på 3-5 spinning pass i veckan och lite annat också.
 
Att vi sedan lägger en del tid på kyrkan i Mora är väl ändå något som också får räknas in i det sociallivet på orten. Alla har ju inte detta intresset kanske. Men det finns ju några som har det iaf.
 
En annan positiv sak med Orsa är att man får kontakt med många människor. Det gäller såväl ortsbefolkningen som alla de turister som upptäckt vår lilla hemort. Detta tycker jag är en av de bästa sakerna med att bo på ett mindre ställe.
 
Att SVT även har upptäckt att Orsa är ett bra ställe att spela in nöjesprogram på är ju kanske något som många uppskattar med Orsa. Själv tycker jag dessa veckor av TV-inspelning är lite jobbiga. Men det beror ju på att man stänger av delar av det område som jag använder dagligen för mina promenader. Samtidigt vet jag att det är en viktig del av vår campings marknadsföring och det påverkar hela vår besöksnäring på ett positivt sätt. Så man får väl ändå tycka om dessa inspelningar.
 
Hur är det hos dig? Utnyttjar du din hemorts guldklimpar? Fundera och kommentar gärna.
 
Tomas Tobiasson.

torsdag 15 juni 2017

Mitt blodsocker krånglar ibland- Tomas Tobiasson

Stoppa inte huvudet i sanden för fakta
 
 
Under de sista månaderna har mitt blodsocker hoppat lite upp och ned hela tiden. Har inte kunnat komma på vad som var felet. Det började med att jag fick byta långtidsverkande insulin sort. Från Lantus till Tresiba. Fick order om att minska dosen till under hälften och gjorde så. Har ätit allt mindre kolhydrater och börjat leva mer efter LCHF modellen.
 
 
När motionerade på min cykel några gånger per vecka så fick jag heller inte samma effekt som tidigare och mitt fastvärde låg på runt 10-12 mml på morgonen. Bör vara runt 5-7. Kunde också konstatera att jag höll mig ganska konstant fram till lunchen och därefter steg det kraftigt till 15-27.
 
 
Igår morse fick tog jag tag i det hela och började med att på eget bevåg höja mina doser av Tresiba från 24 enheter till 30 enheter. Fick besked om att mitt långtidsocker hade sjunkit från 71 till 66. Vilket inte är bra, men det hade dock minskat och var på väg åt rätt håll.
 
 
Tog också en liten cykeltur i gårkväll runt sjön 4,6 mil. Skillnaden var bara den att jag valde att använda min gamla cykel i stället för min MTB. Det märktes i uppfartsbackarna att det gick lite lättare, eftersom den har lite smalare däck med mindre mönster. Fick efter ca 3 mil känningar av ett sockerfall. Men det avhjälptes snabbt med lite medhavd preparat. När jag sedan kom fram till Mora så köpte jag mig en mjukglass. Glass är något som jag undviker normalt. Men det fanns ett behöv av kolhydrater så varför inte passa på att njuta lite extra.
 
Väl hemkommen så blev det att äta jordgubbar med grädde. Vilket jag tycker att man skall göra så här års. Det blev ganska mycket vi delade på tre liter på två personer. Men lyckas man få tag på svenska bär, så varför inte.
 
Tog mitt prov som vanligt i morse. Mitt faste värde hade sjunkit till 5,8 mml, gissa om jag var stolt. Jag känner att det är enklare att tänka klart och får en massa energi i kroppen. Det ser ut som att jag är på rätt väg i.a.f.
 
 
Nu väntar en sista deklaration på att upprättas. Är ju sista dagen för oss som har anstånd idag. Men det skall vi väl klara av tycker jag. Vågar knappast säga det men det är min egen. Är ganska enkel egentligen. Men den blir ofta liggande till sist. Bäst att sätta fart så att jag hinner.
 
Orsa 2017-06-15
 
Tomas Tobiasson


tisdag 13 juni 2017

Idag är det 2 år sedan min första cykel tur runt Orsa sjön.

Idag är det precis två år sedan jag cyklade runt Orsa sjön.

Det är idag precis 2 år sedan som jag satte mig på min cykel och tog en runda runt Orsa sjön. En tur som var början på mitt lite sundare liv. Visst hade jag cyklat lite förut, men att ta en runda på 47 km var inte något som jag ens funderat över.

Jag minns hur jag packade en ryggsäck med mycket mat och dryck och på med vilken vånda jag skulle ta mig runt sjön. Jag stannade och pustade lite redan efter några kilometer. Mina ben och rumpa värkte. Men har man ett mål så skall det genomföras.


För jag hade ett mål som jag satt upp och då skulle det genomföras. Kosta vad det ville. Fick också känning av mitt blodsocker som säkert fick en chock. Men här skulle motioneras. Kosta vad det ville. Hade precis träffat min nuvarande sambo och hon hade berättat att hon ibland tog en cykeltur på några mil innan jobbet. Kund jag så borde väl även jag klara det här.

Under resan så passade jag på att ta lite kort, som tidigare visats här. Men vi några en gång till.

Gång bro i Orsa

Vägkorsning i Hansjö

Liten fors efter vägen mot Våmhus.



Infart till Våhmus

Lite grusväg puh vad jobbigt

Utsikt över sjön.

Infart till Bonäs


Vasalopps målet i Mora Men då hade jag 15 km kvar hem.

Det blev en liten vurpa på vägen också. När jag kom hem så värkte kroppen rejält och jag fick vila några dagar innan nästa tur. Men det har blivit flera och ser idag den här lilla turen som en liten promenadtur. Tar den även idag ibland. Men gillar numera mer grusvägar och lite fler backar. Har du inte själv provat på det här med cykel. Så kan jag rekommendera dig att pröva.

Tomas Tobiasson 



tisdag 30 maj 2017

Från soffpotatis till mer aktiv cykelåkare.

Har under vintern och våren börja lägga allt mer tid på fysisk träning av min kropp. Det började redan förra våren/sommaren med att jag bestämde mig för att ta tag i det där med vikten och mina då allt för höga blodsockervärden. Dagarna före midsommar tog jag första steget genom att införskaffa mig en ny cykel. En MTB för att kunna träna i skogen. Jag hade sedan tidigare en lite äldre variant av MTB, men den hade säkert 20 år på nacken och saknade dämpad framgaffel. Annars var den egentligen helt okej.

Redan dagen efter leveransen av cykeln så deltog jag i mitt första MTB lopp. Orsa Bajken 2016, ett motionslopp på 25 km i terrängen. Jag lyckades komma i mål, men det blev en klar jumbo plats. Men jag var såld på det här med cykling och började träna hårt för att klara av att köra cykelvasan i augusti tillsammans med min sambo. Det blev många mil och några vurpor på cykeln. Vi började regelbundet cykla runt vår härliga Orsasjön, en runda på runt fem mil. Vi tränade lite skogskörning, mycket grusvägskörning och även lite backar som det finns ganska gott om här i Dalarna.

Mitt mål för cykelvasan av att klara av att cykla de 96 km från Sälen till Mora. Kvällen före loppet så kördes våra cyklar till Mora, allt för att vi förbereda det som komma skulle. Vi valde att på morgonen ta bilen till Mora och sedan åka buss från Mora till starten i Sälen. Våra cyklar fick transport med hjälp av lastbil. Väl framme i Sälen blev det en väntan på några timmar. Vädret kanske inte var det bästa, men vad spelar det för roll när förväntningarna är så stora. Det var egentligen mitt största idrottsevenemang i mitt liv. Vilken utmaning! Att jag som bara för något år sedan hade varit en riktig soffpotatis, att på fullaste allvar ställa upp på något sådant här. Visst var det jobbigt och det var mycket svett som pressades fram under turen ner till Mora. Men det var en upplevelse som heter duga. Tiden hamnade väl runt 6,5 timmar och det var ändå godkänt enligt mig, med tanke på att det var mitt första åk.

Jag fortsatte träna under hösten och började få allt bättre blodsockervärden. Efter samtal med min diabetesläkare, så plockades allt fler doser av mitt insulin bort. Men den nedtrappningen hade jag själv redan påbörjat under sommaren. I slutet av augusti så hade jag slutat med all medicinering och var mycket  stolt över detta. Men när första halkan kom, så var det dags att ställa undan cykeln och då intog jag viloläge. Som ett brev på posten så höjdes mina blodsockervärden och sedan var den cirkus igång igen. Men det löser man ju enkelt, genom att man bara pumpar in lite insulin. Till en början var mina insulindoser ganska låga, men höjdes ganska fort och var snart uppe till den gamla nivån. Vikten började också krypa uppåt igen.

Efter julhelgen så bestämde jag mig för att åter igen ta tag i situationen igen. Jag gjorde precis som så många andra gör. Jag köpte ett årsabonnemang på Orsas enda gym. Det var ju ekonomiskt! Man fick 13 månaders träning för 12 månaders debitering. Sedan började jag min resa tillbaka mot ett sundare liv. Det som självklart blev min grej på gymmet var spinning. Jag har sedan i januari deltagit i 2-5 spinningpass per vecka. Mina blodsocker värden har börjat återhämta sig igen. Men jag har en del kvar tills att jag kan lägga sprutorna på hyllan ännu en gång. Har under april och maj också kört ca 75 mil cykel utomhus också. Längsta rundan har varit på drygt 12 mil. Att jag tillsammans med min sambo skall köra årets cykelvasa är en självklarhet. Min målsättning som säkert kommer att skruvas ned lite är att jag skall vara under fem timmar i målet i Mora. Det kanske inte låter så märkvärdigt egentligen men det handlar mycket om grusväg och en del skogspartier.

Att jag genom min fysiska aktivitet åter igen mår bättre är väl inget att tveka på. Att det också har påverkat mitt sätt att arbete i mina konsultuppdrag är väl heller inget att gå miste på. Jag har lättare för att uppnå de målsättningar som mina klienter önskar och att oftast även hålla deadlines bättre är väl heller ingen nackdel.

Att träningen upptar några timmar per dag av mitt liv är kanske lite svårt att acceptera. Men i utbyte mot de hälsoförbättringar som jag vinner så är det priset man får betala. Allting kostar och det tycker jag att man måste acceptera. Att jag sedan har en sambo som hänger med på många turer är ingen nackdel. Men ibland så kan det bli lite ensamt i min sadel.

fredag 7 april 2017

Nyårsdagen den 7 april 2017.

Idag är en nyårsdag för mig.

Nyårsdagen den 7 april 2017.

2017 har börjat som det alltid brukar. En massa nya målsättningar som knappast håller mer än någon vecka. Sedan är det alltid något som kommer emellan. Men som en av mina förebilder brukar säga. Varje dag är som en nyårsdag. Han menar att vi själva kan välja vad vi vill skall hända inom det närmsta året.

Mina personliga mål inför det här året är att fortsätta på den inslagna vägen att träna fysiskt 3-5 dagar per vecka.Vidare att försöka äta allt mer näringsriktigt och bli en vinnare på det personliga planet. Skall erkänna att jag sedan i mitten av februari redan börjat smygträna lite. Går på gruppträningar på Korpens anläggning här i Orsa och trivs med det. Det har visserligen inte givit något resultat rent viktmässigt ännu, men märker ändå att mitt midjemått blivit mindre. Tror att jag börjar bygga lite muskler och att det är de som gör att jag inte tappar i vikt.

På det arbetsmässiga planet så har 2017 startat otroligt trögt. Förstår inte riktigt vad som hänt egentligen. Men tror att det har att göra med att den allt mer automatisering av våra tjänster. Vilket gör att många småföretagare väljer att sköta sin egen bokföring. Alla säger ju att det är så lätt och visst låter det enkelt. Men verkligheten är något helt annat. Fick för några veckor sedan kontakt med en kvinnlig företagare som skött sin egen redovisning, upprättat bokslut till bolagsverket och allt annat under tre år. Men nu hade skatteverket börjat rota lite i hennes siffror och då kom kallduschen för henne. Upptaxering av bolagsskatt, mervärdesskatt(moms) och lite annat smått och gott. Skatteverket krävde nu hennes bolag och indirekt henne själv på lite drygt en miljon kronor. Efter att ha lagt några timmar på att titta lite närmare på siffrorna, så konstaterade jag att det mesta skulle behöva göras om i hennes redovisning. Jag presenterade en kostnadsbild och då kom svaret. "Det kan det väl inte kosta, jag har ju redan gjort allt själv. Det kan ju inte ta många timmar att fixa till det". Hon tackade med andra ord nej och gick säkert till någon annan kollega. Så här i efterhand så kan jag ändå känna mig lite stolt över att vi inte fick det uppdraget.

Mina målsättningar för mitt lilla företag är att vi under året skall få in ett antal nya klienter både på redovisnings och den juridiska sidan. Vi kommer att öppna ett kontor i Stockholm, för att komma närmare våra klienter som ofta finns där. Att jag skall avsätta mer tid för skrivande av bloggar och artiklar på våra hemsidor www.angamato.se och www.ekoakuten.se. Detta för att kunna attrahera nya kunder som är intresserade av att hålla god ordning på sina papper och ha god lönsamhet.


Nej nu blir det inte mer idag. Men jag återkommer snart igen.

//Tomas Tobiasson