Värmen knäcker snart mig

Värmen knäcker snart mig!

Idag visar temperaturen på 29 grader. Det känns inte alls mysigt, enbart klibbigt, svettigt...

Sitter på mitt kontor idag och har skrivit en offert på ett uppdrag till en ny kund. Troligen kommer den att bli accepterad ganska snabbt. Det är mycket som talar för att kunden accepterar det hela utan att pruta en krona.

Det är sådan kunder som man önskar sig.

Nu tillbaka till värmen. Tidigare  under sommaren har jag inte klagat. Har på något underligt sätt inte drabbats av någon extra belastning p.g.a. min diabetes. Brukar gny högljudd när temperaturen går över 22-23 grader. Men har mått rätt bra det här året. Men det är klart det finns inget som slår tre till femgrader kallt, en ny pisstad backe, välslipade skidor och lite sol. Då mår jag som allra bäst och tänk vi är snart där igen.

En annan sak som kan påverka är att jag just nu håller på att flytta ur min lägenhet. Där jag hade tänkt att bo under några år. Men ibland kan det ändra sig snabbt. Jag måste erkänna att det känns rätt skönt ändå. Trivs inte i lägenheten och den nya bostaden kommer att bli bättre för både mig och min lilla vovve. Skallköra ett lass i morgon med möbler. Skall flyttstäda lägenheten i nästa vecka. Sedan...

Hoppas att mina läsare inte tröttnar på mitt gnällande över värmen. Men jag tror faktiskt inte våra kroppar är skapade för detta klimat.

Men snart är sommaren slut och min lilla önskan om kyla infrias. Så jag får väl hålla ut några dagar eller t.o.m. veckor till.

Tomas Tobiasson

Ny klient

Ny klient, vill man ha eller skall man tacka nej?

Har idag träffat en presumtiv klient idag. Brukar inte skriva om sådana här saker offentligt, men idag tänker jag göra det ändå. Någon gång måste vara den första. Tänker inte tala om vem uppdraget avser. Men tänkte ändå skriva några rader iallafall.

Mötte på morgonen två representanter för den nya klientens företag. Företagets stora problem var en större kundförlust. Denna förlust och bristen på tidigare vinster, gör att bolaget står inför en kommande konkurs, om inget görs. Bristen på kunskap och erfarenhet har gjort att de tagit kontakt med mig och mitt lilla företag. Träffen var över på ett par timmar och resten av dagen har jag ägnat på att fundera över företagets situation. Utifrån min erfarenhet och den verktygslåda som jag skaffat mig efter drygt 20 som konsult skall jag göra mina bedömningar.

Efter denna bedömning skall jag göra en riskanalys för mitt eget företags sida också, tidsaspekt m.m.

Detta skall senare ligga till grund för ev. kommande offert. När offerten är lämnad, så blir det kanske en order. Skall inte skryta, men vi brukar ta hem två av tre lämnade offerter. Det har hänt att jag satt ett orimligt högt pris och ändå fått ordern. Det skall jag inte göra idag. Det här är ett uppdrag som jag både vill ha och känner inspiration inför. Branschen, omsättning och personkemi verkar ändå stämma. Det som talar lite emot är tidigare bagage som företaget som sökt upp mig har.  Måste gräva  lite till innan jag avger offerten. Magkänslan säger mig att jag måste gardera mig lite för ev. kundförlust. Brukar vara dålig på detta, men vis av tidigare erfarenheter så är detta ett måste.

Visst att göra affärer innebär alltid en risk. Men då man tar en risk, så gäller det att vara garderad. Man kan inte gardera sig mot all ev. förluster, men i mögligaste mån. Om man inte gör det är det väldigt enkelt att vara fullbokad och mer där till. Men det är aldrig roligt att arbeta hårt, för att sedan inte få något betalt. Tror många egna företagare har upplevt denna situation.

Sedan gäller det att hitta ett så korrekt pris som möjligt. Vet att min bransch handlar mer om förtroende och kunskap, än om kronor och ören. Vi är ganska få aktörer och det medför att det finns möjligheter att ta bra betalt utan att för den skull vara oseriöst. Det handlar inte bara om nedlagd tid, utan även om att titta på kundvärdet. m.m. Sedan handlar det mycket om att få betalt för nedlagda studietimmar, erfarenhet och kontakt nät.

Tomas Tobiasson

Semester påtvingad ledighet eller?

Semester

Har tidigare sett semester som en påtvingad ledighet. Men i år är det annorlunda. I år har jag faktiskt varit ledig i hela fyra långa arbetsdagar från mitt vanliga konsultliv. Trodde det skulle bli problem som vanligt. Har normalt sett problem med att inte jobba hela tiden. Hade inte planerat något oss och har tagit dagen som den kommer. Har fällt lite träd på tomten och ägnat mig åt att kapa upp en del av dessa träd till att kapas upp till ved. Någon som kan vara skönt att ha till vinterns "mysbrasor".

Vad då semester, tänker säkert en och annan av mina läsare? Skall man inte vara ledig då? Jo, jag tror att man skall vara ledig från sitt vardagliga liv. Att ta tagen som den kommer liksom. Men det betyder inte att man behöver sitta i solen hela tiden eller behöver ligga på vägarna för att se så mycket som möjligt. I år har jag valt att stanna hemma och tillbringa tiden tillsammans med mina nära och kära. Har fått lite arbete gjort i trädgården och mängder av tid tillsammans med mina hundar. Man behöver inte gå gym eller besöka en "hydroterapianläggning" för att man bra. Samtidigt som jag motionerat har jag också gjort en del nytta också.

Samtidigt har jag fått en fantastisk naturupplevelse hemma i trädgården. Vi fick besök av två älgklavar i går em. Hundarna skall markerade kraftigt till en början. Sedan retirerade de snabbt när älgarna passerade på ca 3 meters avstånd. De tyckte väl också att det var märkliga och stora djur, även om de bara var något år gamla. Man behöver inte åka flera hundra mil för att få uppleva saker.

Tänker fortsätta att ta det lite lugnare i hjärnan, under ett par veckor till. Sedan skall flera nya projekt genomföras. Men just nu gäller det bara att ta det lugnt. Det betyder inte att jag inte kan svara i telefonen, men det blir bara de mest akuta ärenden som tas om hand nu. Skall också passa på att flytta lite bohag under de närmsta två veckorna.

 

Trevlig sommar!

Tomas Tobiasson

Tomas Tobiasson: Är du ärlig mot dig själv?

Tomas Tobiasson: Är du ärlig mot dig själv?: Att våga vara ärlig mot sig själv! Har liksom många andra ett stort problem. Vill inte gärna erkänna mina misstag för utomstående och mot...

Är du ärlig mot dig själv?

Att våga vara ärlig mot sig själv!

Har liksom många andra ett stort problem. Vill inte gärna erkänna mina misstag för utomstående och mot mig själv. Vill alltid  bortförklara mina misstag genom att finna en annan orsak till mina misstag. Det är ju inte mitt fel, det är nästan alltid omständigheter eller någon annans fel. Efter ha levt ensam under snart ett år, har jag kommit på mig själv, att försöka skönmåla verkligheten. Något som jag inte är specielt stolt över. Har beslutat mig för att i vart fall bli 110% ärlig mot mig själv och förhoppningsvis även mot min omgivningen.

Varför har jag vaknat just nu. Jag tror det handlar om jag börjar få kontroll, över vad jag har för mål i det här livet. Om jag vill uppnå dessa så måste man vara ärlig mot mig själv. Är jag inte villig att göra allt vad som krävs för att uppnå det önskade resultatet? Jag måste våga erkänna att jag själv och enbart jag själv som avgör min framtid. Man måste med andra ord vara sann mot sig själv.

Jag blir så fruktansvärt besviken på när andra människor inte är ärliga mot mig. Med vilken rätt har jag att vara besviken, om jag själv inte alltid talar sant? Tror att det inte handlar om medvetna lögner. Det handlar ofta om att man missförstår vad den andre säger. Vi tror oss höra en massa saker och vi feltolkar ofta ordens betydelse. Vet inte om det korrekt, men jag hoppas att det är på det sättet. Annars så är det förskräckligt hur många oärliga människor som det finns.

Hur ofta säger man "Vi kan väl höras". Men dessa ord är bara en artighets klyscha. Eller när man träffar någon och frågar "hur är det med dig?". Man får ofta svaret det är bra och hur är det med dig. Men vad får man för svar om man talar om hur man verkligen känner sig. Ja jag har testat. Den andre brukar bli alldeles stum av förvåning och sedan avslutas samtalet snabbt. Det gör att jag tror att vi alla ställer frågor, som man inte vill ha något uppriktigt svar på.

Men hur är det när man ljuger för sig själv. Kom på mig själv här om dagen jag för just nu en matdagbok för att gå ner i vikt. Kom på mig själv att inte bokföra allt onyttigt som jag äter och lägga till några extra motionsminuter. En inre röst sa till mig "Tomas! Varför ljuger du för dig själv? Om du vill uppnå framgång med det här, så måste du vara ärlig mot både dig själv och andra". Ja vad höll jag på med. Antingen ska man vara ärlig eller så kan man lika gärna sluta skriva dagboken. Det var därför som jag började fundera lite till och sedan kom en massa tankar och funderingar. Är detta en normalt fenomen? Har delat mina tankar med någranära vänner och kommit fram till att jag inte är ensam. Vi är många som har samma problem. Skulle gärna vilja ha lite respons på mina tankar. Rätt eller fel. Allt är välkommet.

Tomas Tobiasson

Fjärde veckan i mitt nya liv

Fjärde veckan i mitt nya liv!

Oj vad tiden går fort. Det är drygt fyra veckor sedan jag började mina försök att få ordning på det här med kost och motion. Den här veckan har varit jobbigare än de tre första. Vågen har stått still och jag har slarvat med det där med att väga maten så exemplariskt som förut. Fyyyy Skäms!

Har lagt en plan för min viktnedgång 1,5 kg i veckan, Det innebär att jag skall äta 1.315 kalorier netto. Vad då netto tänker du säkert. Jo om jag tränar och förbränner t.ex. 300 kalorier så får jag äta 1.615 kalorier för att klara mitt mål på att tappa 1,5kg i veckan. Hur mäter jag då det här med hur mycket jag förbränner tänker du. Jo det finns dels ett schema om hur mycket varje aktivitet förbränner. Det är visserligen väldigt schematiskt upplagt, men det ger ändå en fingervisning av vad som händer med energiförbrukningen.  Sedan har jag äntligen hittat min gamla pulsklocka! En kär gammal vän som varit borta ett tag. Den visat ett mer korrekt värde på vad en extra motionsrunda eller en tränings stund på gymmet ger. Visst finns det en viss osäkerhet men än då, en ganska bra energimätare. Jag märker också min fyrfota vän att motionen har ökat. Han sover ganska mycket numera.

Vad har hänt mer då av intresse. Jo mina små tankar har förändrats på ett underligt sätt. Vet inte om det har med kost och motion att göra. Men det kanske ändå har med detta att göra. Förr trodde jag att det enda man behövde göra för att gå ner i vikt var att äta mindre och röra sig mer. Men min coach har förklarat för mig att även det där med att vila och sova är viktigt. Vadå skall sova vara nödvändigt för att förbränna fettet? Jo vår kropp behöver även tid för att återhämta sig efter ett hårt träningspass. Får den inte det, så går den in i sparläge och på så sätt minskar den kroppens naturliga energi-förbrukning. Den slår med andra ord på ett sparläge. Då spelar det inte så stor roll att vi snålar in på maten och motionerar mer.

Pratade med en kille som rekommenderade att vi äter oftare när vi vill gå ner i vikt. Han påstod att vi skulle äta i stort sett varannan timma. Vem har tid med det tänkte jag? Det handlar om att vi får ett jämnare blodsocker under hela dagen, istället för toppar och dalar. Låter riktigt bra. För visst blir man lite slöare efter en måltid, när energikicken rusat i höjden. Det gör ju också att kroppen måste pumpa ut extra insulin. Insulin är ett hormon som gör att våra celler öppnas för att lagra energi, om jag förstått saken rätt.  Ja det här kan vara värt att pröva. Ska göra det här fr.o.m. idag. Har det lite lugnare på jobbet, just nu så det bör fungera.

Det har hänt andra saker i min tankevärld också. Det handlar om att vara ärlig mot sig själv. Men det tänkte jag ta i en blogg i morgon. Ett intressant ämne som jag tror att de flesta har lite problem med.