måndag 29 september 2014

Ta de uppdrag som du känner dig kallade till

Ta de uppdrag som du känner dig kallade till.


Under de senaste veckorna så har jag känt mig uppmanad att ta kontakt med en god vän.
Han har det jobbigt på nästan alla plan. Arbete, relation, ekonomi och sjukdom. Men jag har samtidigt känt att tiden ännu inte varit riktigt mogen.

Så hände det en sak i fredags kväll, som gjorde det att vi kom in på hans personliga situation. Han bara brast ut i tårar och frågade rakt ut om jag kunde hjälpa honom med hans ekonomi. Eftersom jag har en levande tro på en Gud, så kände jag bara att jag skulle ta chansen. Brukar inte hjälpa de vänners som står mig nära. Men den här gången kände jag att vi skulle göra ett undantag. Känner att tiden är mogen nu. Fick det också bekräftat då en tredje person ställde frågan om vad som var det största problemet i hans liv. Svaret kom omedelbart och det var det problem som jag känt inombords länge.

Sedan är det här inte frågan om ett kommersiellt uppdrag. Det här är något som jag gör som medmänniska.  Ibland kan man använda sin profession utan att räkna allt i kronor och ören. Det handlar om medmänsklighet i en väldigt hård värld. Det man glömmer bort den lilla människan allt mer. Det handlar inte bara om ettor och nollor. Det handlar om människor av kött och blod, med samma typer av känslor och tankar som vi alla delar. Tror på ett mjukar samhälle, där alla kan göra en insats för någon medmänniska.

Orsa 2014-10- 29

Tomas Tobiasson

söndag 21 september 2014

Att vakna en timma för tidigt och tänka lite

Lördagen den 20 september 2014

Vaknar en timma tidigare än vanligt idag dag. Idag är det lördag jag har planerat att göra allt det där man aldrig hinner. Ja Ni vet.

Det är alldeles tyst i huset och inte ens bilarna har börjat rulla på vägen strax utanför fönstret. Det enda som hörs är min Sambos andetag. Inte ens hundarna kom och hälsade när jag var på toan alldeles nyss. Så jag kröp ner i sängen igen.

Börjar fundera över livet i största allmänhet. Om min tro på Gud- Om familjesituationen, om mitt arbete, om min relationer till vänner och andra medmänniskor. Tänk vad min lilla hjärna har många tankar som bara kan rusa runt i skallen.

Men varför blev livet så här?
Jag tror att det beror på alla de val som jag gjort tidigare i livet. Varje val kan liknas vid en korsning när man kör bil. Man måste välja om man skall svänga höger, vänster eller om man skall köra rakt fram. Utifrån detta val så bestämmer vi vart vi kommer i livet.

En ständig skilsmässa
Författaren och debattören Marcus Birro skriver att livet är som en ständig skilsmässa. Människor träffas för en stund, en dag, en vecka, en månad, ett år ....
Eller så träffas man för livet.  Men oftast skils våra vägar efter ett tag. Visst det kanske måste vara så, man kan ju inte hänga ihop dygnet runt i ett helt liv. Men varför missar man att så ofta att hålla kontakten. Vi lever i ett kontaktvärld idag. Det är lätt att skriva ett mejl eller ta kontakt via mobilen. Även om det fysiska avståndet är långt, är det möjligt att hålla kontakt ändå.

Var det bättre förr?
När man knappast flyttade från den egna orten och vännerna bodde kvar på samma plats. När man gifte sig en gång i livet. När man började jobba på en arbetsplats efter skolan och stannade där för resten av livet.

Nej det tror jag inte. Men det livet kanske var tryggare på något sätt. Man visste vad man hade och vad som förväntades av en liksom. Idag är det ju lite annorlunda.

Ständiga mål.
Idag har varenda människa olika typer av mål, för sitt liv. Målen är ofta flera och ofta förknippade med materiella saker. Vi ska köpa den där bilen, huset, soffan, poolen.... Vi ska jobba med det som vi gillar. Vi tror på frihet, broderskap och
jämlikhet. Vi fylls av ständigt nya behov. Det som var bra igår, blir stenålder i dag.


Var tar den lilla människan vägen?
Men var tar den lilla människan vägen i alla dessa mål, behov, deadlines, krav, möten och målformuleringar. Jag tror att man mår bra att stanna upp, andas och fundera ibland. Precis som jag gör just nu.

Det är lätt att ryckas med i stressen.
Det är alldeles för lätt att ryckas med i det höga tempot som omvärlden har. Men måste vi verkligen göra det? Nej ! Vi har ju precis som alltid ett val att göra.

Det är skönt att vakna en timma förtidigt ibland.
Därför tycker jag det är skönt att vakna "en timma förtidigt" och ta sig lite tid för att tänka fritt. Att skriva ner sina tankar, fundera och t.o.m. skriva ner ett utkast till en blogg. Att låta pennan glida fritt och senare skriva ner dem i datorn och göra det där blogg inläggen.

Har bestämt mig för att dela mina tankar offentligt ibland
Jag har bestämt mig för att dela mina innersta tankar offentligt ibland. Kanske finns du är ute i rymden, som har samma funderingar.  Kanske kan vi utbyta tankar och samtal.

Tror på tankekraften och dess enorma kraft.
Jag har läst de flesta böckerna som Bodil Jönsson har skrivit för några år sedan. Började med "Tio Tankar om tid" och de som kom efter.  Där beskrivs det här med att tankar måste få ta tid, utvecklas och så småningom leda fram till ett beslut. Tror att det är så allting börjar. Med en tanke, idé och sedan en handling.

Oj vad mycket man hinner med på en timma.

Orsa 2014-09-21

Tomas Tobiasson.