Alla är värda en ny chans!

Alla är värd en ny chans.

Sitter i kväll och funderar på hur mitt liv blev.  Har ofta haft både dalar och riktiga toppar i mitt liv,  Det tror jag de flesta människor har här i livet. Den senaste motgången är min separationen som jag gått igenom i år, Det som såg så bra ut med förlovning och allting, blev inte riktigt vad jag tänkt mig. Tror att det beror på att jag gick för snabbt in i ett nytt förhållande, efter en jobbig skilsmässa, För några månader såg mitt liv ganska dystert ut och tankarna kretsade mycket runt framtiden. Skulle jag välja att flytta tillbaka till Småland, stanna flytta vidare eller stanna kvar i Orsa.

Berättade saken för en kompis i telefonen. Han blev alldeles tyst i luren, innan jag deklarerade att jag inte hade några planer på att återvända till min bostadsort i Småland. Berättade att jag inte kunde se någon som helst  framtiden där nere. Talade om för honom att  jag upplever att jag inte är välkommen där mer. Berättade även om massa andra saker som påverkat mitt ställningstagande. Han sa säga att han förstod min inställning. 

Har även funderat på att flytta till storstan. Det skulle underlätta rätt mycket i mitt arbete. Men vill inte fly från Orsa, bara för att jag blivit singel igen. Men är öppen för detta alternativ i framtiden. Men först måste jag landa lite.

Det innebär att jag beslutat mig för att stanna kvar i Orsa ett tag till. Skall bygga upp det lilla företag som drömt om länge. Trivs bra i min församling i Mora. Har även ansvar gentemot min personal. Trivs bra i samhället och det sociala umgänge som jag lyckats bygga upp under min tid här. Visst finns det nackdelar med att bo lite avsides, så betyder det att jag skall ge Orsa ännu en chans.

På kärleksfronten har det börjat hända lite saker. Men inget som jag tänker presentera här och nu. Har lovat både mig själv och x att vi ska ta det lugnt. Inga fler kortvariga förhållande. Ingen stress eller press. Vi tar en dag i  taget och ser vart den här stigen leder oss.  Vet ju redan nu vart jag vill att den skall leda. Men det kan komma många hinder på vägen. Även om jag tror att hinder kan övervinnas om båda vill. 

Det finns många personer inom svensk kristenhet som säkert höjer på ögonbrynen. "Är han redan på gång?"- Ja jag är redan lite på gång. Varför skall gråta över spilld mjölk. Jag tänker inte leva själv resten av mitt liv.. Tror inte Gud skapats oss för att leva själva. Visst en separation är ett misslyckande i sig. Men det gäller att inte ligga ner när man trillat och slagit sig. Reser mig alltså upp igen och tycker att även jag är värd en ny chans.

Orsa 2014-11-15.

Tomas Tobiasson