Mina vänner och många andra vet att jag inte alltid tyckt om det här med att motionera. Men har upptäckt att det har börjat bli ett dagligt behov för att min kropp skall fungera.
Det började för snart två år sedan med att jag började cykla runt Orsa sjön. En liten runda på ca 47 km och tog då runt fyra timmar. Eftersom jag har diabetes sedan 1996 var det jobbigt de första rundorna och krävde flera stopp för att tanka kroppen med energi. Skall erkänna att dessa rundor också innebar en del träningsvärk och att mitt blodsocker hoppade lite upp och ner.
Idag är det lite annorlunda. I sommar har jag cyklat regelbundet mellan 60 km och 200km varje vecka. Den längsta trippen var på ca 140 km och min kropp fungerade alldeles ypperligt under och efter denna tripp.
Att jag sedan lyckats cykla i fäders spår mellan Sälen och Mora både 2016 och 2017 är också en positiv sak. Något som skulle varit helt omöjligt bara för två år sedan. 2016 var min tid 6,5 timmar och 2017 5 timmar och 14 minuter. 2018 satsar jag på en tid på runt 4,5 timmar någon stans. Den som lever får se vad som händer....
Nu är hösten här och det är dags att ställa undan cykeln om några veckor. Men har istället valt att börja på gymmet här i Orsa. Visst jag var även där i våras en del också. Att jag inte är någon yoga man, styrkelyftare eller boxare precis är väl lika bra att erkänna.
Istället satsar jag hårt på gruppträning på gymmets spinning pass är kanske ingen nyhet från dem som följer mig på sociala media. Brukar köra 4-5 pass i veckan i kombination med vattengympa.
Sedan så har vi det där med hundpromenader som är min ordinarie vardagsmotion. Det brukar bli någon stans mellan 5-10 km per dag.
Att mina sockervärden har stabiliserats är väl inget man bara kan bortse ifrån. Mitt senaste långtidssocker tyder på en välinställd medicinering. Vet att det kan bli bättre än så och jag kommer att fortsätta trampa både inomhus och utomhus för att kunna ta bort ytterligare någon av de två sprutor med insulin som jag tar idag. Innan jag började röra på mig tog jag 8-9 sprutor varje dag. Så visst har det hänt mycket.
Är så tacksam för allt peppande som min sambo Carina Karlsson ger och har gett mig under den tid vi varit ihop. Funderade första gångerna på om hon var riktigt klok, när hon berättade vilka sträckor hon brukade cykla innan jobbet. Idag så kan vi göra dessa sträckor tillsammans och det är inget konstigt med det.
Tomas Tobiasson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar